Vägrar höstdepression

När jag var liten fick jag lära mig att det finns perioder då även tråkiga saker måste göras, ingen tjafs bara genomför och få det överstökat. Idag känns det verkligen som jag skulle behöva få detta förklarat för mig igen, för jag har absolut ingen motivation på jobbet.

Att de flesta människorna i min omgivning dessutom lider av någon slags höstdepression gör saken inte lättare. Jag tror att fenomenet depression har fått en  riktig come-back under 2009. Den anmäla situationen runt om i världen är en enda stor depression, rådande finnanskris och en omfattande arbetslöshet, miljökrisen är så gått som omöjlig att göra något åt, i media får korkade politiker utrymme och redogör för hur allt elände är muslimernas fel och de vise drar paralleller till krigstiden som föregicks av en finanskris. Dessutom är Sverige ett kallt, mörk och ödsligt land så här års, människorna är trötta och inåtvända. Inte så konstring att hela befolkningen har drabbats av höstdepression. Här trodde vi att vi alla skulle ligga och vara sjuka i svininfluensa och hela produktionen skulle stanna upp i hela landet, istället så fortsätter vi att producera men vi är jävligt deppiga.

Det värsta är att man numera försöker lära sig att leva med depressionen. Man försöker inte bli av med sin höstdepression utan man försöker acceptera den eller bedöva dem med choklad eller andra droger med marginella biverkningar.

Nu vill jag inte höra ett enda ord till om höstdepression eller världskris. Hösten är lugn, mysig, vacker, luften är len, klar och full med mustiga dofter, hösten ger oss tid till reflektion och planering och tid att umgås med dem vi tycker om. Världen runt omkring oss är vacker den också men vi måste börja anstränga oss för att hitta det som är bra och vackert för det är för många som lever gott på att sälja bilder av misär, elände och depression i dagsläget.

Oktobersol