Family,  Friluftsliv,  Jonathan 3 år,  Landet och Stugan,  Oliva 5 år

En promenad i skogen

Jag förstår inte hur fort tiden rusar, och jag kan inte begripa att det sista inlägget är från jul?? Vad hände liksom? 

Som ni har märkt har jag liksom haft ett s.k blogguppehåll. Det betyder inte att jag ska sluta, bara att jag inte haft tillräckligt med kreativ energi på sistone.

Till saken hör att jag har jobbat mycket, bytt tjänster och försökt att komma in i nya rutiner på jobbet och hitta ett flow. Men det är inte bara bloggen som har blivit lidande även hälsan och träningen. När jobbet tar slut så tar familjelivet vid, det ska diskas, tvättas, nattas och plockas. Ja ni förstår, det finns att göra på alla fronter. Jag stupar dödstrött i sängen varje kväll och drömmer om att få sova ut en lördag eller att få ta en tupplur mitt på dagen. Egentligen inte så konstigt att kreativiteten har sinat.  Jag har helt enkelt jobbat för mycket.

Men mitt hjärta har inte glömt glädjen som den kreativa processen ger, ruset när man får tittat på de där bilderna som blev helt perfekta och som kommer bli klassiker i familjealbumet. Minnet av den glädjen är rotat lång inne i mig. För hur mycket jag sover eller vilar så blir jag egentligen inte gladare. Jag får inte min energi från sömnen, utan från mitt digitala skapande och pysslande.

Det finns ju fortfarande så mycket jag skulle vilja göra. Som att lära mig digital design, och designa egna digitala produkter och utveckla det som jag vill ha det. Jag vill lära mig göra fina saker i min Ipad, göra klart alla mina digitala album. Jag har verkligen inget behov att det hela ska bli perfekt, men jag vill genuint lära mig allt det där. Jag vill inte sluta dokumentera för att jag är trött. Välden snurrar på som aldrig förr och jag kan inte bara sitta här och vara trött efter jobbet. Nää usch jag måste få till en ändring på det här annars kommer mitt hjärta brista.

Så här kommer en lite bilder fån landet som vi besökte i helgen.

I lördags åkta vi ut till vårt lilla landstället i skärgården. Vi var tvungna att åka ut och fixa lite med kylen i stugan och så passade vi på och började vårfixa lite. Våren har inte riktigt kommit lika långt där som här i Stockholm. Fortfarande väldigt lite som har kommit upp ur marken. Medan blåsipporna blommar för fullt i Stockholm har snödropparna nätt och jämt kommit upp i norra skärgården.

Vi passade på och fixa lite i trädgården och så gick vi på en liten skogstur för att leta efter vårtecken.

Inte så mycket blommor på tometen. Fortfarande väldigt mycket löv som måste krattas. Får bli nästa helg.

 

Peter och Olivia passade på att plantera lite blommor. Vi får se om fröna klarar de kyliga nätterna.

 

Vår lilla trädgårdsmästare!

 

Efter trädgårdsarbetet tog vi en liten promenad i skogen. Jonathan var väldigt glad och busig! Ätligten lite friehet!

 

Vi fikade på kärleksbänken som Peter byggde samma år som vi köpte landstället. Vem trodde då att vi skulle visa den för två små människor ett par år senare. 

 

Givetvis så hittde Oliva ett nytt klätterträd och klättrade upp. Förstår inte rigtigt hur det går till, men så fort jag vänder blicken är hon uppe i ett nytt träd. 

 

Å så hittade vi vårtecken. En liten gran och tall som har klarat vintern och är nu på väg upp mot himlen. Men det dröjer nog några år innan man kan klättra i den. 

 

Det var allt för denna gång. Jag lovar jag var där, men lite dåligt med kort på mig så här kör vi självutlösaren på min D700.

Får se om jag lyckas få till en uppdatering nästa helg också! Vem vet det här kanske kan bli en helgblog?