Motorsport

Ibland hamnar jag i situationer och sammanhang som inte är så självklara och som man själv kanske inte hade valt. I mitt jobb händer det rätt så ofta, ibland sitter man med ett skivbolag, en ideell organisation eller en elit idrottsman och i grunden har man absolut inget gemensamt med dessa människor och man känner sig lite obekväm i deras närvaro eftersom man absolut inte har någon förståelse för vad det gör och vad de har åstadkommit. Men så fort man börjar undersöka varför dessa människor brinner för vad de gör, i samma stund som man förstår vad dessa människor har åstadkommit i sina liv kan man helt plötsligt anpassa sig på något märklig sätt. Jag har alltid trott på att kommunikation inte handlar om att tala med folk utan att förstå människor.

I år ansvarar jag för ett stort projekt som involverar motorsport, jag har aldrig någonsin varit det minsta intresserad av bilar eller motorsport. För mig är bilen ett transportmedel resen är fullkomligt ointressant, jag har delvis insett värdet av en dragkrok men där slutar mitt behov av bilar. Nu har jag hamnat i en situation där jag ska ansvara för att skapa en upplevelse av motorsport och hur sjutton ska man göra det när man själv inte känner något för sporten.

Hur som helst idag tog jag chansen för att försöka får en känsla för det hela. Flash och alla stallen i STCC var ute på Gelleråsen och testade bilarna för säsongen, som drar igång nästa helg. Jag satta mig in min bil och körde 250km för att se och ta del av det hela. När jag kom ut på banan för första gången var jag helt lost, det var nästan som att man tappar balansen, man vet inte riktigt vart man ska titta eller gå eller vem man ska prata med, det var en stor trygghet att hålla min D300 i handen. Men efter ett gäng frågor, några sköna samtal och 350 bilder tror jag att jag börjar få en känsla för det hela.